Tittiluringen

Efter två år med rejäla snövintrar och med det stora bekymmer i tågtrafiken tar jag inte längre något för givet när jag ska ut och resa. Jag ser till att ha med mig en liten vattenflaska och minst en chokladkaka eller som idag en smörgås gjord av mammas mumsiga hembakade bröd och lite ost. Sen tar jag gärna med en lite extra varm sjal utifall att det skulle bli kyligt.

Och det tog inte många resminuter innan högtalarna sprakade till och en trevlig kille upplyser oss om vilka små bekymmer vi som resenärer kan komma att stöta på under resans gång:
Ett par dörrar ut mot perrongen går ej att öppna men det ska finnas information om detta på dessa. Tåget är fullbokat men det finns faktiskt EN fungerande toalett. Nu tror jag inte det ska bli nån rusning till denna eftersom jag överhörde nåt nyss om att kaffemaskinen är trasig och någon restaurangvagn finns inte :-)

Så här sitter jag nöjd och äter min goda smörgås och dricker sparsamt med vatten. En liten del av mig vill sura för att allt inte funkar exakt som det ska men huvuddelen av egot inser att detta faktiskt bara är ännu ett i-landsbekymmer. Vi har värme på tåget, elektricitet till datorerna och vi ligger mig veterligen i tid mot tidtabellen.

Och kolla... jag har ju en liten godispåse i ena jackfickan.... och en pocketbok i den andra... jag ska nog överleva dom här futtiga timmarna också.

Livet är Gott!!!