Tittiluringen

Nä.. det är inte våren som kommit det är en rackarns förkylning. Två dagar fick jag på jobbet innan jag för en gångs skull inte ens försökte gå ur sängen när jag vaknade utan bara ringde in och sjukskrev mig. Men jag har en hög med böcker inom räckhåll, näsdukar, treo och kylen full i juice. Dessutom är jag glad att jag ännu inte haft tid för att se Harry Potter-filmerna jag köpte före jul till mig själv som julklapp.... 8 stycken :-) Betade av 2 redan inatt, perfekt förkylningstidsfördriv.

.... "-snorus februs försvinnus!!".... *attjooo*

2012.... och nyårslöftena hålls ganska bra än så länge, men dom brukar ju göra det första veckan :-) tror jag fick ihop 17-18 stycken till slut... men vem räknar, det är reslutatet i december som ska betyda något.

vilka dom är? nä, det är mina löften att bryta.. du får hitta på egna!! Men okej jag kan ju avslöja att jag avgav det mest klassiska av dom alla och trots att det skramlar runt 8 cancerpinnar i jackfickan så har jag lyckats låta bli dom både i stressiga situationer och uttråkade..... än så länge.

Sitter och jobbar med mina nyårslöften, dvs: jag sitter och skriver dom, jobba med dom behöver jag ju inte förrens tidigast söndag va?

Ett snabbt överslag visar på 14 stycken..... än så länge....

Efter den här höstens intensiva arbete så stod jag åter lite väl nära den berömda "väggen".
Men i mitt liv finns en vän som inte bara är klok som en tok, hon och jag har även i stort sett exakt samma önskemål när vi ger oss ut i världen tillsammans. Den här gången behövde vi båda ligga pall still i varsin solstol så sagt och gjort, resan bokades och vi drog söderut och hamnade på en liten ö utanför Afrikas västkust.

Ni har varit med om att sitta och titta på dom vackra hotellbilderna i en resekatalog bara för att upptäcka vid ankomst att den säljande bilden är tagen från ett perspektiv dit man knappast tar sig som gäst va? Därför hade jag skruvat ner förväntningarna och intalat mig att bara solstolen var hel och det kunde låta bli att regna precis hela veckan så skulle resten inte spela så stor roll. När vi kom fram såg jag att jag inte behövt oroa mig ett dugg, det var ett underbart hotell. Vårt rum låg med utsikt över poolområdet och dessutom såg man havet över hustaken. Rent och fräscht överallt och blommande hibiskusar och bouganviller blandades med kaktusar av olika slag.

Sen gjorde vi EXAKT det vi hade kommit för, letade på varsin solstol och låg där med varsin bok hela veckan. Eller, jo vi hittade ju ut från hotellet några timmar en dag för att åka på marknad. Den var stor och jättetrevlig och räckte gott och väl som utflykt.

Efter fyra dagars intensivt vilande (och ätande, matbuffeérna var riktigt bra) kände vi att vi kanske skulle orka leka med dom andra hotellgästerna. Charter är ändå charter... och jag som alltid trott att filmer som Sällskapsresan är parodier.. efter den här resan inser jag att filmerna ska sorteras i dokumentärhyllan istället ;-)
Här fanns allt så man inte skulle känna sig uttråkad (inte för att jag vet hur man kan känna sig uttråkad när det finns solstol, bok och bar liksom)

Nu började vi iaf så smått hänga med på dom olika upptåg som erbjöds på hotellområdet. Det började med en Dart-omgång, och vi var väl ett litet gäng på 10 gäster eller nåt sånt. Dom andra siktade länge och väl och kastade med tungan i mungipan.. sen blev det min tur: SMACK! SMACK! SMACK! sådärja, där satt pilarna, färdig! Det utlöste en del skratt och kommentarer om min strategi :-) jag åkte snart ur men vad gjorde det när man fick agera ett djur som straff.. jag fick Lejon av nån anledning och jagade rytande den stackars lilla lekledaren rätt mot poolen. (Han kallade mig för Tittiblablabla också, nån som kan förklara varför?)

Vi provade även Shuffleboard, det var väl liksom inte riktigt min gren så jag höll mig till 0 poäng.

Två riktigt roliga saker att testa enligt mig var luftgevärsskyttet och pilbågsskytte, skulle nog gärna vilja hålla på med något sådant.. sen... nångång... kanske. Jag var helnöjd så fort jag lyckades träffa tavlorna, det räckte för mig :-)

Boule.... boule är en "sport" som gick under benämningen Boccia när jag var liten, och inte vet jag om det var så kul då heller. Men klart vi skulle vara med, nu hade vi ju energi samt börjat vara lite sociala med dom andra gästerna. För att göra en lång match kort så sopade jag banan med boule-proffsen, dom där som spelade boule hemma i pensionärsklubben :-) Och då kom genast förklaringarna från farbröderna: -Åh du vet vi ville ge dig en chans som inte spelat förr. och: - Jag har så ont i högerarmen förstår du, eller var det vänstern.... *skratt* underbart härliga människor och vi skrattade väldigt mycket tillsammans!!! Nu vann jag inte.. det fanns en tysk där som slog mig i sista rundan, men det var så jämt så jag kan ändå säga att jag var helt otroligt vass!!! (Jante-lagen kommer från Danmark och där kan den stanna)

Man kan inte vara i Spanien utan att få lektioner i Salsa... Merenguen lärde vi oss redan på Dominikanska. Magnus Uggla sjunger: "Jag dansar aldrig nykter" men det gjorde jag nu, både Salsan och sen hade hotellet en "egen" dans som skulle dansas vid poolen varje dag.. det tog flera dagar innan jag vågade ställa upp på den och även när jag gjorde det kändes det ganska pinsamt.... men jag GJORDE det iaf som en utmaning för alla fåniga rädslor jag bär på.

Sen ville min reskamrat absolut definitivt promt att vi skulle ställa upp på minigolfen (det heter egentligen Bangolf har jag lärt mig sen jag flyttade till storstan, bara så ni vet) jag gillar inte att stå och precisionsputta när folk ska stå runtom och titta och komma med kommentarer och "goda" råd men nu var vi så taggade och med i gänget så jag tänkte att jag struntar i prestationsångesten och ger dom lite goda skratt istället.
Dom första två banorna gick okej, och jag började slappna av. Tredje banan innehöll hinder och jag tänkte: nu får jag väl putta tills solen går ner... och gjorde en hole-in-one ;-) Jubel och applåder, men då skulle ni hört det jubel som kom när nästa spelare gör EXAKT samma grej... och dessutom är min svenska vän!! SWEDEN RULES!! Men när ytterligare en hinderbana dyker upp och min boll rullar in och lägger sig i en omöjlig vinkel då ville jag ge upp. Jag tittade länge begrundande på bolleländet, hålet och stolpen som stod ivägen samtidigt som jag ignorerade övriga spelare som sprang fram och tillbaka och pekade var jag borde sikta för att bollen skulle lägga sig i läge igen. Till sist kom jag fram till ett beslut och ställde mig resolut över bollen.... med ryggen mot hålet och sköt baklänges mellan benen, jag menar.... jag skulle ju bjuda på skratt eller hur? Jag står kvar med huvudet nedböjt och följer som i slow motion hur bollen rullar.. och rullar... och skruvar sig.... och GÅR NER I HÅLET!!!!
Glädjen satte sig som en boll av pirr i magen och jag ville helst av allt bara hoppa och skrika och jubla, men iskallt vänder jag mig om och ger både lekledaren (som nästan såg ut som en fågelholk i huvet vid det laget) och övriga spelare en nonchalant blick och när jublet inte ger sig kan jag inte hålla mig längre utan brister ut i ett gapskratt som nog hördes över till Fuerta Ventura. Jag vann minigolfen.. behöver jag säga det? :-)

Att vinna eller komma tvåa i hotelltävlingarna belönades med diplom på scen i Showbaren på kvällarna... så resultatet blev att både jag och väninnan stod på scen två kvällar och drack Cava. Att jag dessutom tillbringade ytterliga tid på scenen kan väl inte komma som nån förvåning för dom som känner mig. Naturligtvis drogs det upp gäster kvällstid som skulle göra bort sig i fåniga (men oftast roliga) små tävlingar. Jag vann ingen men bjöd nog på lite underhållning ändå. En engelsman som varit med på dom flesta utomhustävlingarna hade gått förbi min kompis och leende frågat: - You can´t really keep her from the stage, can you? (-Det går inte hålla henne från scenen va?)

Summa sumarum: En underbar vecka som på riktigt kan benämnas som semester!! God mat, härliga människor, sol varenda dag och all inclusive som även innefattade en hel del alkoholhaltiga drycker i barerna. Kom hem med laddade batterier och en trevlig solbränna som tyvärr börjar blekna. Men det går ju att åka tillbaka ;-)

Ibland får man visa leg på Systembolaget och ibland får man en kram... det är då så olika det där så ;-)

Ena dagen segar man sakta uppåt och när man precis nått toppen går det utför i en jävla fart!!

Och när man kliver av är man skakig i benen men fylld av endorfiner och hur rädd man än var så kan man knappt vänta tills man får åka igen ;-)

Mitt liv är som en Berg och dalbana..... och jag GILLART!!!!!

Igår dök Draconiderna bokstavligt talat över himlavalvet. Med andra ord var jag ute och tittade på stjärnfall igår kväll istället för att hänga på krogen. Och innan nån kastar sig över kommentarfältet: jag VET att det inte är några stjärnor som lossnar och faller från himlen ;-) Men erkänn att det låter betydligt vackrare med stjärnfall än meteorregn?
Kometen som släpper ifrån sig meteorerna heter Giacobini-Zinner.

Nu straffade sig min kärlek till jobbet, hade jag haft kvar min ursprungsplan för den här helgen hade jag nog kunnat se ett helt annat skådespel än vad jag nu fick uppleva. Istället för dom mörka skogarna i Dalarna fick jag nöja mig med en storstadsförort med täta gatlyktor och att gå ut i dom mörka passagerna utanför bostadsområdet hade jag ingen större lust med. MEN, jag såg iaf flera stycken "stjärnfall" ovanför Karlavagnen under den stund jag stod ute i kvällskylan och frös (blev påmind om att min vinterjacka för tillfället ligger i mammas tvättkorg) så jag var ändå rätt nöjd.

Nästa år ska jag se till att vara ledig och på ett mindre upplyst ställe, solstol och varma filtar och varm dryck ska packas.....

ska vi slå vad om att det kommer vara väldigt molnigt då?

Ibland gör jag saker som i många andras ögon verkar helt tossiga (jag kanske redigerar det där inledande "Ibland" till ofta senare ;-)

Den här helgen skulle jag ha haft långledigt och tillbringat timmar i skogarna uppe i norr och jagat kantareller och sen begett mig hem mot barndomsgården med fulla korgar av skogens läckerheter :-) Och till kvällsmat hade jag bespetsat mig på havets läckerheter på burk ;-)

Nu blev det inte så eftersom jag tycker att mitt arbete är så förtvivlat roligt den mesta tiden så jag fann mig plötsligt sittandes och planera bort halva ledigheten mot jobb istället. Men kantarellerna kommer nog tillbaka nästa höst och surströmming brukar kunna hålla nån vecka extra har jag hört *s*

Men idag är jag ledig.... och trots utlovad sovmorron behagade mitt sinne vakna upp kring 0700 imorse. Så det fick bli lyxfrukost i form av Cinnamon-toast och Champagne-te.

Och titta där: en alldeles oläst bok!!! Så kan vi ju inte ha det, bäst jag tar itu med den genast.

:-)

Det är alltid kul att få ett namn på smärta.... och det latinska namnet som sköterskan sa minns jag inte längre, men det var väldigt vackert. Jag är dock inte vacker just nu, går omkring med ett konstant plågat utseende och har svårigheter med att le, vilket får mina kollegor att bekymrat undra hur det är fatt då dom är mest vana vid en leende Luring i butiken.

När jag fick tid för bortopererandet av visdomstanden gick jag samtidigt med på att ingå i en studie där dom ville lägga ner ett ämne i såret som förhoppningsvis skulle minska risken för just käkbensinflammationen. 50% av dom deltagande får placebo och resten får verksam substans. Jag hoppas verkligen att jag fick placebo och att ämnet dom vill testa fungerar, för det här önskar jag ingen att behöva gå igenom.

Nu ska jag ju oftast vara lite speciell så naturligtvis har det visat sig att jag svarar väldigt dåligt på smärtstillande medel, tandläkaren gav mig en långtidsverkande bedövning igår så att jag skulle få chans att sova ut ordentligt. Bedövningen skulle hålla i ca 9 timmar..... hos mig varade den exakt halva den tiden. Värktabletterna tar bort den skärande smärtan men ont gör det mer eller mindre konstant.

Antar att det bara är att bita ihop ihop och uthärda... fast jag biter ogärna ihop just nu ;-)

Och jag som gick hem tidigare från jobbet igår för att det värkte i såret...... då visste jag inte vad som väntade idag. Den typ av smärtstillande jag hämtade ut efter OP gav ingen lindring över huvudtaget när jag vaknade idag så jag gick tillbaka till Apoteket och hämtade en häftigare sort... som gav lite lindring en liten stund..... nu hoppas jag att det funkar igen om en stund så jag får sova... gärna en längre stund.

Skulle vilja blogga om min lilla operation av visdomstand som jag fick utstå igår... en tand som i 17 år har legat horisontellt mot övriga tänder istället för att stå lodrätt som den borde ha gjort. Igår blev det dock tack och adjö lilla tanden... massor av bedövning och sen skars det... och sågades... och bändes.... och plopp plopp så var den borta. Det var riktigt obehagligt men nog märks det att tandläkarkåren gjort STORA framsteg, har minnen av tänder som dragits ut när jag var barn och det här var faktiskt inte alls särskilt traumatiskt jämfört med det. Obehagligt som sagt men inget som kommer att ge några mardrömmar.

Skulle som sagt vilja blogga om den där operationen men just nu värker såret i min käke så jag tror jag ska gå och leta painkillers istället. Man borde få låna hem en tandsköterska med sån där fin bedövningsspruta efter en operation tycker jag ;-)

Ont.. det gör ont....

Att försöka med blommor under kudden på den gamla midsommarnatten visade sig bli ganska rörigt.. det var folk och fän som sprang omkring i mina drömmar hela natten.. inte gick det väl att urskilja Prinsen där inte ;-)
Nu ligger 7 nya sorter under dunen och väntar på att jag ska slå ikull få se om det blir glesare i leden inatt. Att jag har feber kan ju kanske ställa till det i synopserna förstås.

Några älvor är inte ute och dansar inatt, men så har midsommaraftonen i år inte bjudit på något traditionsenligt regn heller. Igår kväll var känslan av magi dock så stark så man nästan kunde ta på den.

Den här tiden på året önskar jag att jag kunde vara vaken dygnet runt!! Sen gå i ide i oktober och vakna i maj... vilken lycka!!

Sju blommor under kudden och på åkern dansar älvorna....

tystnad....

Fick ett infall på semestern och for iväg med mamma på allsång i grannbyn. Jag ska erkänna att jag var tveksam först men kände att jag behövde en utflykt. Det spelades enbart härliga sommarsånger och vid pianot satt samma kvinna som försökte lära mig sjunga "Den blomstertid" i grundskolan. Hon har exakt samma energi nu som då och när hon mötte min blick under en av Mats Paulsons underbara sommarhyllningar och log igenkännande kunde jag inte låta bli att tänka på den gången på sånglektionen när hon hade extra svårt att få dom populära tjejerna att låta bli att tugga tuggummi och jämföra blå ögonskugga och istället koncentrera sig på körsången. Till slut tittade hon uppgivet på mig och utbrister: -Ja, du VILL ju i alla fall sjunga! *skratt* jag har ofta undrat vad den meningen EGENTLIGEN betydde. Men eftersom jag eventuellt numera har en restaurang uppkallad efter mig i Australien just pga min skönsång (eller var det det energiska uppträdandet?) så tolkar jag hennes ord till: Vill du så kan du!!


Nu ska jag fundera på nåt mer jag kan göra, bara för att jag VILL!! ;-)

I min bokhylla står bland annat: Simon Singh och Edzard Ernsts bok: "Salvekvick och kvacksalveri". Den har jag INTE läst... men den har underrubriken: "Alternativmedicinen under luppen" och ska ge svar på vilka alternativa behandlingar som egentligen fungerar... eller iaf är harmlösa... eller till och med farliga.

För tillfället har jag vänt vår västerländska läkekonst ryggen så jag tänker vänta några veckor med att läsa ovanstående bok. Just nu vill jag tro att nålar och glaskulor med vakuum kan funka bättre än salvor, kemiska preparat och uppskurna bölder som dräneras veckovis. Jag har inga problem med nålar som sticks in i fötter och huvudsvål, dom känns knappt och man får ligga på en bekväm brits under en värmelampa och lyssna på rogivande musik och låta tankarna fara fritt (om man inte somnar förstås). Massagen och koppningen gör visserligen ont men inte värre än att man står ut eftersom man verkligen känner att det gör skillnad efteråt när den stenhårda ryggen långsamt mjukas upp.
Det jag börjar få svårt för är ört-teerna som ska drickas varje dag... två gånger om dan. Första omgången smakade illa, men äter man surströmming är man inte särskilt kräsmagad. Men nuvarande teomgång smakar beskt socker... tänk efter en stund och se om kan tänka dig den smaken. Jag lovar, hur illa du än tror det smakar så smakar det mycket mycket värre!!

I Japan säger man : "Bra medicin smakar alltid beskt" om samma sak då gäller för Kinesisk örtmedicin så kommer jag att bli fruktansvärt frisk!!! :-)