Julafton 2009
Det har snöat bra senaste veckorna och för första gången på länge ser vi en riktigt vit jul. Det är så det ska vara! För övrigt längtar jag som vanligt lite extra till Sydney den här tiden då jag minns julaftonen 2004 med pizza, vitt vin på dunk och stulen julgran (nä det var inte jag som var tjuven) en av dom bättre julaftnarna ... inte en enda sekund av hysteriskt julklappsletande eller pepparkaksbak.
Jag är ingen julmänniska....
MEN , jag vet att när jag sitter vid julbordet och äter av all god julmat... DÅ.. då tycker jag att julen är ganska trevlig ändå... och jag är ju barnsligt förtjust i julklappar... så .. okej:
GOD JUL!! önskar jag mina kära läsare (fortarande 5 tror jag)!!!!
Naturhistoriska Museét
Jag åkte ut till Frescati och träffade dom vid Naturhistoriska, vi skulle titta på djuren. Tyvärr är alla djuren därinne uppstoppade.. och jag AVSKYR uppstoppade djur... nästan lika mycket som hajar. Jag gick runt och rös medans barnen förtjusta sprang mellan olika montrar och ropade -kom! kom och titta på den HÄR!
Naturligtvis skulle vi även se en film på Cosmonova, Sveriges enda IMAX-teater som visar filmer i världens största filmformat. Man sitter under en enorm kupol och ser på film med 3d-glasögon. Hur många kommer ihåg programmet Tv-Piraterna? Samma teknik. Naturligtvis ska vi se en film om haaavet.... alla vet vad som bor i haaavet.... jodå. Barnens mamma frågar omtänksamt om det verkligen är okej för mig att vi ser den. -Ja men för sjutton! säger jag. Inte ska jag hindra att ungarna får se det dom vill, jag får väl blunda om det blir läskigt skrattar jag sen. Den 6-åriga dottern tittar frågande på mig och undrar varför jag ska blunda. Så jag berättar att jag är väldigt rädd för hajar. Hon ser begrundande på mig en stund och säger sen -Jag kan sitta bredvid dig så kan du hålla mig i handen om du blir rädd!
Underbara Barn!!
Tack för att jag fick följa med!
jo det kunde man ju tro
Inser att det inte håller och letar fram mina trasiga jympadojor från garderoben (ibland är det ju tur att man inte slänger det man borde)
Tar med klackskorna och halkar iväg till skoaffären när dom öppnar vid 10-snåret. Jag har inte mycket hopp om att dom ska kunna hjälpa mig dock... jag saknar kvitto och skorna har ju använts nån månad iaf.
Men det är nu det vänder.... det är här, i den lilla skoaffären i stora staden som jag möter två av julens änglar! Nä, säger dom unisont när dom ser hålet i klacken där det borde sitta en liten sulbit... det är ingen idé att försöka fixa det där. (Jag vet att jag inte hade förhoppningar.. men hjärtat sjunker ändå ner en bit till mot maggropen, jag älskar verkligen dom där skorna)
-Du får byta dom mot ett par nya....
VA?! jag måste fråga om dom menar allvar... -Alltså .. jag HAR ju inget kvitto säger jag beklagande.... och vet att nu kommer dom att dra tillbaka sitt erbjudande, det vet ju varenda människa att kvitton ska man slänga TILLSAMMANS med inköpet... aldrig innan.
-Nä men det ordnar vi, du får ju byta dom mot samma vara... säger Änglarna.
Och 20 minuter senare trippar jag överlycklig ut från butiken i mina älskade nya gamla skor... med sulor på båda klackarna!!!!
Jag stannade till vid Pressbyrån och köpte en Trisslott..... plötsligt händer det?
En alldeles vanlig dag?
Vaknar... vill inte kliva upp.... snöar ute.... SNÖAR ute!! Skuttar ur sängen (big fat lie) ... segar upp ur sängen och kommer iväg till jobbet. Ser ut som Bambi när jag halkar omkring på mina höst-skorsklackar i snömodden. Kommer några minuter försent och naturligtvis har vi ett inbokat möte. Ut på lunchen för att hitta snöskor, inser att kylan ute gör att butikernas värmeaggregat löper amok och så gör till slut även jag i min varma vinter-täckjacka. Diskmskinen på jobbet är trasig och inte alla anställda är uppfostrade att diska efter sig ... svär lite över det men diskar min gaffel. Svär mycket när jag öppnar kylen för att få en skvätt mjölk i kaffet och inser att en av tio mjölklitrar läcker... torkar upp mjölksjön som bildats på kylskåpets botten.... listar ut vilken kartong som läcker och slänger den. (Och undrar samtidigt hur många som sett pölen utan att reagera) Har veckans gå-hem-tidigt dag och ser fram emot att kunna utnyttja den på första gången på 11 veckor eftersom jag tidigare har haft kurs just på dessa dagar. Får spel en halvtimme innan jag slutar pga total brist på kommunikation mellan kollegorna på lagret och oss i butiken. Ryar omkring och känner mig färdig för hjärnblödning. Äntligen slår klockan GÅ HEM.... halkar iväg till tunnelbanan i snöyran. Efter tunnel är det byte till buss... det är ca 7 min kvar innan den ska gå. Väntar... det snöar... väntar.. kallt... väntar... fryser om tårna... väntar, inser att bussen är sen, mycket sen. Stora lastbilar åker försiktigt förbi oss för att inte snömodden ska spraya ner oss (snällt, tack) ..... utom EN... stora blöta salt/avgas och lortsnökokor smattrar mot jacka, väska och hela mig.... TACK SÅ J-LA MYCKET!!! Nu har jag inte körkort men jag har tusan i mig för mig att det är OLAGLIGT att köra på det viset. Äntligen, där kommer bussen.... 10 minuter sen.... snön yr. Bussen stannar.. och... nej, det är inte SANT! Busschaufförren släcker ner bussen och sätter sig och läser tidningen, inne i bussen, i värmen. Utanför står vi och fryser, sa jag att det snöade? Det är tydligen en buss som inte kom över huvudtaget som vi stått och väntat på, vilket betyder att den som kom nu inte ska gå förrens om 12 minuter... 12 minuter då busschauffören enligt SL:s regler inte får släppa på passagerare eftersom dom 12 minutrarna ska räknas som rast och det gör dom inte om det finns folk i bussen. (iaf är det den förklaringen jag fått... sant eller inte vet jag ej, men utanför bussen fick vi iaf stå och det snöade)
Kör ner mina blåfrusna händer i jackfickorna och får tag på helgens kvarglömda cigg-paket (har absolut slutat röka men tar nån cigg ibland på fest och eftersom jag tiggt nog av kollegorna så köpte jag ett paket till personalfesten och bjöd igen, dessvärre blev det ett par stycken kvar) Nu tar jag i rena ilskan upp en och tänder den och drar djupa halsbloss. Det slutar med att jag mår illa... och fryser ännu mer. Nåja, 12 minuter går ju dom också och till slut sitter jag på bussen... på väg hem, nästan lika sent som vanligt. Går in på affären och köper oförsvarligt mycket julchoklad. Äntligen kan jag sticka nyckeln i låset på lägenhetesdörren.. öppnar den och inser att jag borde slängt räkskalen från gårdagens middag... det luktar apa (räka). Vädrar och börjar koka pasta, pastan kokar förstås ihop. Man kan nästan inte tro det, men maten blir faktiskt jättegod och jag sjunker ner i soffan med suck... äntligen är dagen över. Ett tips: ropa aldrig hej förrens du är över bäcken.....
När jag reser mig för att hämta nåt i köket lyckas jag slå ner en vas från bordet... rakt över en hög med böcker och min pyssellåda och en del av det pyssel jag lyckades åstadkomma i helgen. Jag har både bloggat och gjort krönika över hur mkt vätska som kan rymmas i en liten temugg.... det går i ungefär samma mängd i en vas... och naturligtvis slår jag i knät i vardagsrumsbordet när jag kastar mig fram för att försöka rädda vasen. Smärta!
Nu sitter jag ihopkurad under täcket och tänker inte röra mig mer idag om så taket störtar in!!!
En alldeles vanlig dag? Nä tack och lov inte!!!