man är så bortskämd!!

Ibland händer det nåt som får en att tänka till. Som när man trillar ner från en häst och blir delvis orörlig i en vecka. Jag har funderat mkt på dom som har handikapp eller kronisk smärta under veckan som gått. När man som jag är lyckligt lottad och varken lider av allergier eller andra fysiska hälsobekymmer är det lätt att man tar sin rörlighet för given. Tills nåt händer och man får sig ta sig en funderare. Plötsligt jublar man för att man en dag kan sätta på sig skorna igen utan att vråla av smärta. Har inte sovit ordentligt en enda natt sen olyckan eftersom den enda sovställning ryggen tolererar är ryggläge eller mage... och jag sover bara på sida.... Alltså det är så många små enkla saker som plötsligt blir smärtsamma problem. Som när jag häromdagen satt ute hos mamma och pappa och löste korsord vid köksbordet och plötsligt tappar ner pennan på golvet. Normalt är det ju bara att böja ner sig och ta upp pennskrället.... men ICKE med ryggskada... nä då får man med mycke möda och stort besvär först ta sig upp från stolen och sen knäböja med rak rygg och försiktigt sträcka ut handen och försöka få tag i penneländet och inte ens det sättet är helt smärtfritt. Att GÅ är smärtsamt... att sitta är smärtsamt att ligga på rygg går bra tills alla friska muskler säger ifrån att dom är trötta på att ligga still och då börjar dom värka istället. Leta svamp i skogen går hyfsat ända tills man hittar en kantarell och ska böja sig ner och plocka ner den i korgen, GLÖM DET!

Min skada kommer att läka.... men jag tänker på alla dom som får leva så här..... och inser att man gnäller för mycket det är bara så. Man ska vara tacksam så länge kroppen funkar!

Den som är fri och frisk är en rik man fast han inte vet om det
(italienskt ordspråk)

 


Upp på hästen igen!!

och jodå jag kravlade mig upp igen när jag väl hämtat andan i diket....

jo men visst ser ni... Luringen har drattat i backen när hon var ute och red igår. Slog i högersida och tappade andan en stund innan smärtan slog till. Väldigt intressant. Sen kom oron för hästen förstås, men han stod så lugnt och käka i hallonsnåret så... han var väl bara glad att ha fått av mig. Men nä vi kom hem till stallet tror jag han skämdes lite... det såg så ut på han *raringen*.
Ont som attans hade jag men man har ju hört att man måste upp igen så det var bara att leta på en stubbe det och hasa sig upp....
Till storyn hör att jag var ute på den häst som min ridlärarinna brukar rida på eftersom hon ska iväg på skola och inte kommer att kunna rida på några veckor, då ska jag få rida den hästen hon normalt rider och han som äger hästarna kommer att rida "min" pålle.
Men så gick det som det gick och jag hamna på akuten i sex timmar.... fick en mkt bra läkare för han remitterade mig till röntgen och dom kollade huvud, nacke och rygg....
Som väntat visade skallröntgen INGENTING..... *flinar*
Men det gjorde inte nacke eller rygg heller.. vilket kändes skönt att få bekräftat. Det kunde dock vara sprickor i revbenen för det syns tydligen inte på röntgen. Men j-lar vad ont det gör.

Blev hemskickad med smärtstillande.....

Och det är då tur man har vänner.... en ringde från affären och undrade om jag ville ha nåt, men jag tackade nej för skåpet är fullt i nudlar. Men likfan står hon utanför dörren en stund senare med smågodispåsen MEGASTOR..... vad säger man? Tack älskade vännen!!! Och sen tog hon med mitt recept på painkillers oxå.... och jag kan säga att det behövs några sådana... dom som känner mig vet att det gör ont innan jag går med på att åka till akuten.

Imorron ska jag ta mig ut till mor och far och se om jag kan få lite god närande hemlagad mat *ler* har hittills inte misslyckats iaf. Min stora sorg är ju bara att jag inte kan knata ut på svampjakt. Kanske en kort vända... bör ju hålla igång ryggen också.

Dom säger att man ska ramla av en häst 100 gånger innan man kan rida....
härligt, jag har BARA 99 gånger kvar nu.........

Australien flaschbacks!

Idag vinkade jag på återseende till en uuuuuuunderbar vän jag fick under min resa down under. Hon dök upp här i onsdags och vi tjattrade omkring först här hemma och senare på lokal nere på stan. Undrar hur många öronskavsår vi gav upphov till *skrattar* JAG är duktig på att tjöta... och den här tjejen är inte ett dugg sämre. Men vi hade kul... tror vi *asgarvar*
Gårdagen gick åt till att äta bakfyllemat och glo på film (satt och dreglade över "10 things I hate about you")
Vi åkte en liten sväng över till min reskamrat och gick igenom resealbumen och lääääääängtade HEEEM!!! *nynnar: I still call australia  home....* *suckar lyckligt* Ja ni... vilken resa... vilka minnen.. vilka vänner!!!!

Idag har jag varit på kräftskiva, blev tvungen att välja mellan den eller årets surströmmingspremiär.. GISSA om det var svårt. Men det var gott med tordyvlar oxå.. och vilken jättesuperdupertrevlig fest det var!! Tyvärr fick jag avlägsna mig ganska tidigt... men det visade sig vara rätt val det oxå eftersom dom ringde från roligaste jobbet i världen när jag var på väg hem, så nu får jag jobba imorron. Det hade jag ju inte kunnat om jag stannat på festen.... Det finns en mening med allt.....


Sinclair Lewis sa: "Man klagar på arbetet tills man inte längre har nåt"

jag har slutat klaga....


Blomsterkransar och fäbodrosor

Det är då inte klokt vad lite krav folk har *skrattar*
Tro det eller ej men fäborosen jag gjorde till gudstjänsten resulterade i att en tjej som skulle gifta sig ringde och ville ha en krans bunden till festlokalen där bröllopspartyt skulle hållas.
Inte så lite pirrig var jag ut i skogen och letade matrial, höll på att få spel när jag insåg att björkarna i Augusti faktiskt inte är särskilt vackra bladmässigt.... vad skulle jag ta istället? Hittade då en massa björkskott som skjutit upp efter ett röjningsarbete. Perfekt! Sen var det bara att köra igång flätandet... tog betydligt längre tid än jag trodde kan jag meddela. Till slut hade jag iaf fått ihop en tjock grön krans 85cm i diameter. Sen tog jag paus i arbetet och åkte över till barndomsväninnan och åt surströmming. Hem igen och började skövla mammas trädgård på hållbara blomster. Sent om sider var jag ganska nöjd med resultatet. Dagen efter kom brudgummen och hämtade skapelsen, jag hoppas dom blev nöjda. Har inte hört nåt, vad tror ni... bra eller dåligt?? Så här blev den iaf: krans
återigen min dåliga webcam som fått rycka ut.... det gula är Tagetes och det blåa är Astrar.... buketten i mitten ska hänga ner och hela skapelsen skulle hållas upp av vita sidenband... därför band jag in vita Zinnior i buketten oxå.  Jag hoppas jag får se ett kort på hur det blev....

Pappa hade beställt en till Fäbodros till sin trädgårdsvisning, den blev såhär den här gången: fäbodros två

Sen var det dags att åka till kyrkan och se det vackra brudparet och oj vad fina dom var!!! Prästen är för rolig, han uppmanade alla singlar i kyrkan att snegla runt på varandra och om vi hittade något så kunde vi ringa honom dagen efter och boka tid i kyrkan, han uppgav till och med telefonnumret *skrattar*
Tillbaka hos mor och far drog jag en repa i skogen på svampjakt... en hel del Karl-Johan fanns det... tyvärr fanns det ännu mer kryp som redan hittat dom så jag kom hem med tom korg. Men pappa grillade Lammrevben och Squash på kvällen så det gick ingen nöd på oss.

Kom hem sent till en irriterad liten madame som inte var nöjd med att matte varit borta så länge.....

Nu ska jag ta ett tag bland mina inneväxter som ser tämligen ledsna ut!

Mae West får avsluta denna blogg: Äktenskap är en underbar instutition, men jag är inte mogen för någon instution ännu.

AMEN!!!!


Ära vare gud i höjden!

Jajemensan! Jag har minsann varit på Gudstjänst.... Fäbodgudstjänst.
Nä kära vänner, jag har inte gått och blitt religiöser och inte tokigare än vanligt heller, men jag råkar finna fäbodlivet väldigt intressant. Och när prästen pratat klart om sina berg så fick vi ett mycket underhållande och lärorikt föredrag om livet på vallen.
Dagen till ära hade jag ombetts att komponera en Fäbodros, en flätad granbotten med blomdekorationer. Blev hyfsat nöjd med resultatet och fick så mycket beröm av dom ca 50 besökande att jag nog får sträcka lite på mig och inse att den faktiskt blev bra. En fäbodros lades ut på vägen till Fäboden när man väntade
besök.

.Fäbodros

ja, ni får ursäkta min dåliga bildkvalitet... blir inte bättre med webcam... men ni förstår nog ändå varför dom blev så impade *skrattar* Men det var skoj att göra den och så fick man lära sig nåt nytt igen.

Underbart väder och kaffe med duppa, och sen en intressant vandring över vallen för att kika på gamla rester av tidigare fäbodstugor gjorde dagen komplett.
fäbodruin

Och naturligtvis kan jag inte låta bli att springa på orm när jag är ute i naturen, huggorm även idag:
huggorm

ja du är duktig om du ser den ... kika i mellanrummet av stenarna om du räknar två från höger.... stor och svart var den, men som sagt... webcam och kvalitet... nja....

Nåja, en mkt trevlig dag som sagt. Och med anledning av dagens tema känns det rätt att citera en tröja min far stoltserar med titt som tätt:
"När Gud skapade Mannen, skojade Hon bara"

AMEN!