Tittiluringen

det snöar utanför så det är lite svårt att intala sig att våren är här... men då jag var på trädgårdsmässa i lördags så måste det väl ändå vara efter jul.
Och jag måste ju lära mig att jag inte är byggd för att åka på folkinvaderade utrymmen.
Barn som inte orkar gå på mässan för egen maskin bör lämnas hemma, och därmed skulle vi slippa alla j*la barnvagnar. För det första har barnen inget som helst nöje av att vara i trängsel och hög volym. Och den som går med barnvagnen kommer inte fram och kan se nåt i stånden iaf. Nä jag förstår det inte, men jag får säkert mothugg från småbarnsföräldrar snart som kommer att förklara för mig hur det ligger till.

Sen finns det ju dom förrymda leksaksmänniskorna, oftast men inte alltid är det dom som nått pensionsåldern av nån anledning. Har dom bråttom till graven eller vad är det för fel? En farbror på mässan hade nyckeln i ryggen så hårt uppvriden så han kunde inte stanna ens när han stod och trampa mig i ryggen. Observera att jag stod still redan när han dundra in i mig, jag var tvungen att till slut ta ett steg åt sidan så han kunde trampa vidare. Jag lovar han såg ut som en hårt uppvriden leksakssoldat från mammas barndom. Sen höll han ett stadigt tag i frun som slängde efter honom som en vante. *Skrattar* Det var faktiskt lite humor när man nu tänker tillbaka... men när han för andra gången dundrade in i mig då höll han på att få en trynstöt. Och då är jag ändå väldigt väluppfostrad mot äldre människor men han var mkt nära gränsen för vad jag tål.

Sen äldre damer (jo det här är ett syndrom som i 99% visar sig hos det kvinnliga könet) som inte vet att ett kösystem funkar så att den som står längst fram köper sin vara och går ur kön för att släppa fram bakomvarande. Nä då är det ju lättare att bara sträcka sig över den personen som står först. *morr*
När fem stycken gråhåriga kvinnor slagit mig i bakhuvudet med sina tjugor fick kassörskan nog och expedierade mig. Jag kunde bara hålla med mamma som sett allt och beklagade att hon fått mig att bli väluppfostrad.  

Jag har aldrig och kommer aldrig att förstå varför människor har så förtvivlat svårt för att visa lite hänsyn.

Så med migrän och skavsår satte jag mig ganska nöjd på bussen för att åka hem igen. En blomma, två fröpåsar, tidningar och en blå glaskula blev årets fynd.  

Nu vill det sig inte bättre än att jag redan har bokat in nästa trädgårdsmässa oxå, den går av stapeln i Örebro på söndag....

Gode Gud Giv Mig Tålamod... MEN FORT!!!

Oj!! Så var dom där igen! Och som vanligt kunde jag inte stå emot. Trots att jag VET att dom är smaklösa, vattenfyllda och snabbuppdrivna.... SO WHAT??? Det är ändå vårens första jordgubbe.... Får mig att drömma om mitt jordgubbsland som pappa byggt åt mig. Jodå det är byggt i trä och i etapp så att gubbarna får rikligt med sol. Nu blev det ingen skörd alls förra året när jag var utomlands eftersom min söta mamma planterade, i all välmening, tagetes mellan plantorna. Bra tänkt för tagetes har en förmåga att hålla ohyra på avstånd och så är dom vackra mot gubbarnas gröna blad. Nu ville det sig inte bättre än att tagetesen var en mkt växtkraftig sort och hade snart översvämmat hela jordgubbslådan. Det såg ut som en gul matta, men av jordgubbarna syntes inte ett spår. Som sagt jag var ju utomlands så inte gjorde det mig nåt inte. Och lådan blev otroligt vacker med sin gula blomprakt. Och med tanke på att det var första året för gubbarna så tror jag inte det hade blivit nån rekorkskörd iaf. Så där ser man... allt har en mening.

Mmmm.... om jag blundar och låter solen strömma mot mitt ansikte genom fönstret så kan jag låtsas för ett ögonblick att när jag öppnar ögonen igen sitter jag vid mitt jordgubbsland....

Öppnar ögonen och inser att det är en stund kvar tills den fantasin blir verklighet.
Däremot är matteboken som ligger på köksbordet mycket verklig. *suck*