"Vi möttes på folktandvården" fast privat...

Ibland blir jag seriöst rädd för mig själv, jag menar... det är väl helt okej att tycka att man har ett roligt jobb... man kan väl till och med ligga sömnmosig i sängen och svära över väckarklockan bara för att sekunden efter hoppa upp med ett leende när man kommer på att man faktiskt får gå till det där roliga jobbet man gillar så mycket.

Men när jag kommer leende ut från tandläkaren två dagar i rad... då tycker nog till och med JAG att det kan få vara slut på lyckligheten... eller?
Dyrt är det och ont gör det.... men så hittar man tandläkare och tandhygenister som trots prislistan och borren ändå får en att känna glädje. Märkligt.. men så är det hos mig ... idag gav ( i helvete heller jag fick köpa *s*) min tandhygenist mig ett paket små gröna granar som jag ska använda mellan tänderna istället för tandtråd. Jag menar... sånt kan man väl bli glad för? Blödande tandkött var tydligen inte alls nåt bra enligt henne. Tabletterna mot muntorrheten jag fick (köpa) sist börjar jag bli duktig på att använda. Nu är det "bara" en operation av en trilskande visdomstand som ska genomLIDAS ....

För jag och min tandläkare har kommit överrens om att lagningen hon petade ner i en tand igår morse skulle vara den sista ......

Undrar hur mycket pengar tandfen ger för en trasig visdomstand? Tandläkaren kan nämligen tänka sig att ta upp till 5000kr bara för att lossa den så jag kan lägga den under kudden.

Och ändå ler jag, snart byter jag namn på bloggen till Tokluringen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback