Tittiluringen

Fick ett infall på semestern och for iväg med mamma på allsång i grannbyn. Jag ska erkänna att jag var tveksam först men kände att jag behövde en utflykt. Det spelades enbart härliga sommarsånger och vid pianot satt samma kvinna som försökte lära mig sjunga "Den blomstertid" i grundskolan. Hon har exakt samma energi nu som då och när hon mötte min blick under en av Mats Paulsons underbara sommarhyllningar och log igenkännande kunde jag inte låta bli att tänka på den gången på sånglektionen när hon hade extra svårt att få dom populära tjejerna att låta bli att tugga tuggummi och jämföra blå ögonskugga och istället koncentrera sig på körsången. Till slut tittade hon uppgivet på mig och utbrister: -Ja, du VILL ju i alla fall sjunga! *skratt* jag har ofta undrat vad den meningen EGENTLIGEN betydde. Men eftersom jag eventuellt numera har en restaurang uppkallad efter mig i Australien just pga min skönsång (eller var det det energiska uppträdandet?) så tolkar jag hennes ord till: Vill du så kan du!!


Nu ska jag fundera på nåt mer jag kan göra, bara för att jag VILL!! ;-)